Charlotte med doggarna Felix & Jonna

Det är lite dubbelt det där när kursen tar slut. Som instruktör känns det skönt att det är över samtidigt som det är lite tråkigt att det redan är slut.

Mina fyra kursare, från vårens grundkurs, som nu gått fortsättningskursen, har verkligen legat i med sin träning. På bara de senaste två gångerna har framstegen varit enorma. Förra gången körde vi staket och box, vi gjorde en del svåra passager som dom klarade hur bra som helst. Och idag har vi kört en Helene bana med svår slalomingång och inte helt självklara framför- resp bakombyten.

Dessutom har jag (tillsammans med Anna) har drillat dom i kontaktfältsträningen. Dom har fått välja själv, men jag har varit benhård på att vill dom ha ett beteende så måste dom träna det nu, INNAN dom börjar köra hela balans, A-hinder och gunga. Och, lydiga som dom är, dom har gjort som jag sagt. 
Därför har vi inte haft några kontaktfältshinder med allts i våra banor och kombinationer vi kört under hösten. Däremot har Anna varit med vid två tillfällen, senast idag, och coachat både individuellt och i grupp så dom kommit vidare med target träning etc. Mycket bra!!! Jag ser fram emot att köra vidare med en fortsättningskurs 2 till våren, så att dom kan komma ut och tävla. Yeah!!

När kursen slutade vid 12-tiden kom även Åhza ned, vi tog alla hundar (inkl 2 kursare m dog) ner på fältet så det fick springa fritt en stund. Sen har vi kört bakombytesövningar från Clean run.

Herre gud, jag har varit på klubben idag nästan 6 timmar. Det är ju som en hel arbetsdag. Men vilken dag sen. Helt underbar!!
 

Genomgång av övning. Få se nu vilket hinder skulle man ta egentligen….

De gamla vapendragarna och störtpolarna: Clarence och Felix!!

Ingrid och Eva!!!

Och hur kul är inte det!!!!???? Att gå på kurs och lära sig nåt helt nytt från början. Det här med Bruks är ju en helt ny värld för mig. Och att vara på kurs är ju helt enkelt underbart. Jag är verkligen urtypen av elev. Instruktörerna måste HELA TIDEN tala om för mig vad jag ska göra.

Idag började vi med linförighet, dvs att doggen går fot i koppel och har kontakt med föraren. Felix och jag kan fot, dvs själva sättande på vänster sida. Men att GÅ fot har vi inte kört så mycket. Jag tar några steg och belönar, upprepar det några gånger. Det går lite segt tycker jag, Felix verkar inte fatta vad jag vill.

Till slut säger Eva: – ”Men Charlotte, jag känner inte igen dig. Varför går du i slowmotion och helt ihopkrupen. Sträck på dig och se till att få lite fart på stegen. ”
Eva härmar mig… och det ser ju för roligt ut. Som en gammal kärring på söndagspromenad med käppp!!!!!!

Men det är ju för att jag har fullt sjå att hålla kolla på vad jag ska göra. Godis i ena handen, kontakt med hunden, belöna i rätt tid, inte ta för många steg…..fot, sitt, gå, kontakt, godis….. etc etc. Jag är så fokuserad på alla detaljer så jag glömmer bort helheten, syftet och målet

Med lite mer fart så kom också Felix energi och vi fick till några riktigt bra fotgående steg. Där jag verkligen kände hur Felix följde mig.

Det här är mycket roligare än jag förväntade mig!!!

Igår var en trevlig kväll nere på Väsby BK. Styrelsen hade bjudit in alla funktionärer som engagerat sig under året. Själv var jag med i festkommittén. Vi ordnade riktig middag och lite mingel med tipspromenad. Ett 20-tal hade lyckats samla ihop sig denna fredagskväll. Åhza fångade stämningen i text och bild, kolla in här.

Idag blev det sovmorgon, det var inte planerat. Alltså desto skönare, när det bara blir!! Både Felix och jag låg på rygg fram till 10-snåret .
Sen blev det långpromenad bortåt Lövsta. Tänk jag är uppvuxen i Runby har lekt i varenda skog och ändå går jag vilse. För nåt år sen gick jag vilse uppe i Kairo skogen, och idag gick jag vilse borta i Lövsta. Inte så värst att nån fick spåra upp mig. Men tillräckligt för att jag under ca 30 minuter inte har en susning om var jag är.

Nåja, till slut kom vi fram till Ax:son Jonzon (måste det varit)’s kossor, längsmed Väsbyån. Felix glad i hågen över att äntligen sen nåt levande, och kanske i hopp om att det skulle vara pållar. Drog rakt mot hagen, som var inhägnad…. .med elstängsel!!! Felix skrek som en stucken gris och for iväg upp i skogen. Stackarn! Han har varit lite låg hela dagen sen dess.

Vi fortsätter hålla låg profil, idag är en helt ledig dag!
 

Tror minsann att min karriär är på väg att utvidgas. Idag har jag fått min första ordentliga handledning i hur man lägger ett personspår. Har väl gjort några prova-på-spår och lite pappas viltspår tidigare. Men idag var det seriös genomgång och hands-on med Gunbritt från klubben. Thankyou!

Klubben har tävling i lägre spår nästa helg och behövde hjälp. Jag vill gärna bidra till att vår klubb har bra gemenskap och att det finns ömsesidig respekt för varandras grenar. Vi klubbfolk vet att det inte alltid är så. Jag har hört många vittna om hur klubbarna te x behandlar sina agilitysektorer, som något som katten släpat in.  Och så har det faktiskt varit även på vår klubb. Men de senaste året tycker jag mig se en förändring.  Man måste naturligtvis själv föregå med gott exempel. Men man ska ju heller inte ta skit. Som jag ju tyvärr gjorde en gång. F-n jag blir förbannad bara jag tänker på det!!!! Det kommer ALDRIG hända igen.

I vilket fall, jag ska lägga ett av spåren till lördagens tävling och idag var det rekognisering och övning för min del. Ett 1000m långt spår med lite vinklar och 8 pinnar som skall läggas ut. Himla tur vi snitslade, så jag vet hur jag ska gå på lördag morgon. Även om man väl känner skogen så blir man lätt snurrig, speciellt när man skall tänka på hur långt man gått, vinkel åt vilket håll, och alla pinnarna. Ja, det ska bli spännande och se om jag kommer tillbaka från skogen och kan möta upp domarna och dom tävlande. Mer om det efter nästa helg!

Idag var en skön dag att vara i skogen! Min pappa skulle säga att ALLA dagar i skogen är sköna, oavsett väder, sån är han.

Skog on!

Jaha då var höstterminen igång. Fortsättningskursen gick av stapeln ikväll. Det förpliktigar nu när man är A1-instruktör att hålla grytan och agilityintresset kokande nere på klubben.

Nja så värst kokande kanske det inte blev. Vid kvällens kursstart var det bara 2 som dök upp, av totalt 4 som anmält sig….

Vad är det som händer? Är jag sådan usel instruktör att ingen vill gå kurs för mig. Jag som hade såna fina grundkursare i våras som lämnade såna fina vitsord. Nä, jag kan inte tro det är orsaken. Jag har tillräckligt lågt självförtroende vad gäller agilityinstruerandet att den tanken tänker jag inte ens. Nej, folk måste ha fullt upp med annat, datumen passar inte, hunden hade inte lust i höst, mannen vill inte vara barnvakt, kantarellsökarkurs eller nån annan tokig anledning.

För, varför skulle man inte vilja gå fortsättningskurs? Skulle nåt annat vara roligare… nä tror knappast det va…!!!!

Nåja, jag koncentrerar mig på mina två deltagare. Attans duktiga är dom. Tränat lite… kanske typ inte alls under sommaren men viljan är det inte fel på. Åh vilken lyx att vara så få. Vilken fokus, koncentration, anpassning ja ALLT man kan göra när man inte är så många. Dessutom behöver vi inte dela plan med nån annan galen instruktör. Toppen helt enkelt!!!!

Minst ett av ekipagen kommer med all säkerhet ut på tävlingsbanan framåt vårkanten.

Yihaaa!!!  Teach on!

Är det nice med semester eller är det nice!! Nä, men jag skulle hellre säga – Helt underbart!

Har börjat min drygt måndslånga semester med ett hemmaläger nere på klubben. I dagarna tre kör vi agility under Camilla Brundins ledning. Felix och jag har kört på förmiddagarna, solen har gassat och det  har tidvis varit rätt segt. Men idag tog jag fram rådjursskånken på allvar. Och efter lite igångsättning så gasade han på rätt bra. Men vi behöver mer enkel framåtträning. Ikväll tar jag en ny skånk ur frysen, den vi har är i torraste laget tror jag. Få se om det ger bättre effekt.

Camilla är jättebra instruktör!! Genomtänkt, trovärdig och mycket erfaren. Att hon dessutom kör border terrier tycker jag är kul. En utmaning som kräver sin förare och tränare och undan går det och framgångsrik är hon. Sånt är inspirerande!!!

Kurs i full gång!

Camilla och hennes entourage, fru och fyra hundar, camperar i husbil!

Felix får campera i ny bur!!! EN popp-up. Mycket behändig

Med taklucka!!!!!

Idag har vi haft gemensam grillning!

Det blev bra fart på grillen så pass att Anna lyckades bränna sin mat 2 ggr!!!!

Trots inledande regn blev det jäsikens mysigt med mycket skratt!

Och Camillas border terrier Kebban, trivs i morsans famn!!

Ja, en border terrier är nog inte helt fel… hmm… det kanske får bli en sån nån gång…

Imorrn är sista dagen på lägret. Då kör vi kontaktfält och gunga.
Sen packar Felix och jag om och styr kosan mot Höga kusten.

Semester we like!!

Puh! Nu sitter jag här som jag drömt om de senaste veckorna!! Att det är över och ALLT har gått bra!!!!

En två-dagars Agilitytävling med ALLA klasser är inte kattskit, har jag insett nu.

Istället för att dra sopvagnar på hundmässan varje år (mot en ansenling ersättning) som ändå ingen vill ställa upp på, så sa vi i agilitysektorn att vi kunde anordna STOR tävling på klubben istället under förutsättning att ALLA ställde upp.  Det verkade mer naturligt att folk vill ställa upp på hemmaplan. Men det visade sig bli en sanning med  modifikation. Nu fick vi ändå ihop ett rejält gäng  engagerade funktionärer dock mestadels agilityekipage och flertalet även från andra klubbar. (och då är vi ändå 300 medlemmar i VÅR klubb!)

Men så skoj!!!!  Har aldrig sett så mycket folk på klubben samtidigt. Två planer fyllda av tävlande människor och hundar, tält, bilar, elsladdar, stressade funkisar, proffsiga domare etc etc.
Och en STOR sol över alltihopa!

Hur lysande kan det bli!

Agilitybutiken var på plats och sålde grejer!

Ett stort tack till Yvonne Ahlin som till slut blev vår officiella Tävlingsledare. Jag är ju klar tävlingsledare men inte godkänd officiellt. -”Ja, det är ju bra om man skickar IN papprena..” som Yvonne sa. Eh jo det är ju sant men det blev tajt med tiden. Jag försökte få dispens men SBK behövde ett par veckors handlägggningstid, och den tiden fanns inte!! Jag hade en plan B, men så här efteråt kan jag villigt erkänna att den hade nog inte funkat. Så det var inte bara EN stor sten som föll, när Yvonne erbjöd sig. Tusen tack Yvonne!!

Snygga brudar i sekreteriatet!! Alex och Katta.
Alex har suttit framför datorn BÅDA dagarna. Det känns tryggt när man är ”tävlingsledare”. Hon är noggrann, uthållig och verkar aldrig bli uppstressad! Klurigt skrivna resultat blir klockrena efter hennes behandling!!

En snygg och funktionell Start- och Resultattavla… som jag själv är välidgt nöjd med! Stolen with pride från Gävle! Homemade!!!

Och så alla funktionärer som gör detta möjligt, planerat och lett av en funktionärschef, så att alla ekipage kan tävla och göra bra ifrån sig!

Fy fabian va skoj. Jag är så oerhört stolt över att vara en del av Agilitysektorn på Väsby BK, med dess nära krets!! ni vet vilka ni är!

Respect

Igår hade vi nöjet att få ha Maria Jansson hos oss på Väsby BK. Hon körde kurs för Agilitysektorn och några till

Åh vad det är skoj  det var!!!!!!  Även fast jag tycker att det kanske är lite för överkurs för mig och Felix och banorna är lite svåra, så hittar Maria direkt nivån man själv är på och anpassar till det. Sen är det alltid kul att vara med dom som är lite bättre, eller hur! Man lär sig så mycket mer och måste skärpa till sig.

Det var bl a lite box träning. Träna box hörner så man får  hunden med sig!

Efter ett tag tycker Felix det blir tråkigt. Att ta om samma hinder kombinationer om och om igen. Han  blir bara segare och segare. Men se, då drog jag fram rådjursskånken. Så tog det fart igen. Skam den som ger sig!!!

Till råga på allt fick Felix uppvaktning av en alldeles underbar liten border-terrier tik. Felix var inte helt övertygad kan jag säga om hur underbar hon egentligen var… mest närgången typ.

Efter en mycked lyckad dag på jobbet kom jag hem och lagade hemmagjord pesto med färsk pasta. Mycket gott men åt kanske lite för mycket. Sen dags att packa och bege sig iväg till SSBK ’s inofficiella kvällstävling. Men hur snopen blev inte jag när jag höll på att braka rakt in i världens bilkö, redan vid Sollentuna! Det tog tvärstopp och verkade inte röra sig framåt över huvudtaget. Efter en stund sa de på radion att en bilolycka inträffat på Essingeleden och bara ett körfält var öppet. Jaha, det var bara att inse att jag aldrig skulle hinna till någon banvandring.

Jag vände om och styrde kosan ner till klubben istället. Visste att Anna skulle köra någon tematräning, så jag  hakade på där. Men först hann Felix och jag gå en lång promenad, vilket var toppen i det underbara vårvädret!

Tema idag var tunnlar. Anna hade gjort olika övningar, bara med tunnlar, så vi fick köra olika handlingsstilar. Felix var på perfekt humör! Lyssnade bra, satt still när vi väntade och hade otroligt bra fart när vi väl körde. Det var verkligen skitkul!!!

Anna håller ställningarna….eller tunnlarna… he he

Gungan och Karen kör lite försnack..vart visst lite mellansnack också…

Ekipagen väntar på sin tur

Och efteråt fick vi smaka uppflyttartårta från Elin i Bruksgänget… mums

En lyckad dag fortsatte med en mycket lyckad kväll trots ändring i planen.

Hur nöjd kan man va !?

Åh dra på trissor vilken grundkurs jag har lyckats få ihop!!! Om möjligt ännu roligare än den förra, om inte annat mer utmanande. 8 ekipage varav 6 large-hundar!!!  Och inte vilka large-hundar som helst. Här är det bc, kelpie, springer spaniel och groenendal. 

Och inte är de helt novis heller. Jag får ligga i som sjutton. Instruera, resonera, visa på tålamod och lugn. De här hundarna behöver inte motiveras för att få fart, men motiveras för att koncentrera sig.

Idag har vi jobbat med svåra hinder som slalom och kontaktfältshinder. Anna var nere en stund och visade upp kontaktfältsbeteende 2+2. Det var jättebra, fick dom en målbild på näthinnan. Så man förstår varför man ska hålla på med locket och baklängeskedjning. Det blev mycket pedagogiskt.

Sen avslutade vi med 3 hopphinder på rad så förarna får springa lite också. Men fortfarande med godisskål i slutet, eftersom hundarna inte är säkra på hopphindrena ännu. Der är ju bara andra kurstillfället!!!

Men det kommer gå galant. Och jag ser redan nu fram emot att gå vidare med en fortsättningskurs med det här gänget. Yeah!!

Det är alltid lite anspänning några dagar innan kurstillfället. Så nu är jag helt avslappnad och lite slut. Imorgon är det viktigt möte på jobbet, men sen efter lunch skall jag på ansiktsbehandling i 90 min. Fy fabian va nice!! Jag har aldrig varit på det förut men det verkar som en skön upplevelse.

Och så ska det blir intressant å se om man kan bli någe snyggare. Tror väl knappast det va !?

Face on!