I helgen har vi haft besök på landet. Pearl med doggar kom ut på lördagen. Vi började med en långpromenad. Vädret var skapligt. Vi bestämde att gå i skogen på andra sidan stora vägen. Sagt och gjort, vi tog svängen förbi bonden så när vi väl kom över på andra sidan vägen hade vi nog gått en 45 min sådär. Hundarna gick ömsom lösa och ömsom kopplade. Men väl på skogsvägen fick de dra loss. Där gick Pearl och jag och snackade om ditten och datten. Hundarna sprang som tokar. Men efter ett tag var det bara Ture som sprang runt fötterna på oss. 
Felix och Terror verkade som bortblåsta. Vi började ropa å vissla… å ropa. Men inga doggar.
Vi tog tid, 5 min gick, 10 min gick. Vi gick lite fram och tillbaka precis där vi ”tappat” dom. Intet ljud så långt örat hörde. Mera vissel och rop. Inga doggar. 30 min hade gått. 
Nä, nu börja vi tappa tålamodet. Bergis har det bakspårat och sitter hemma på verandan… 
Nä tror inte det, säger Pearl, Terror är inte så bra på att spåra. Hoppas bara han hänger med Felix. Att dom håller ihop!! Efter 40 min så går vi iväg hemåt igen.
När vi gått tillbaks hela skogsvägen och kommer ut vid ängen som leder till stora vägen, så ser vi en liten svart figur lång där borta, som står på en sten och spanar. Nämen, säger Pearl, är det inte Terror som står där borta. Jovisst sörru. 
Där står han och spanar. Vi ropar och han kommer som ett skott. Stackarn, helt ensam på Rådmansö. Övergiven av Felix. Bra att han kom tillrätta!!!!! Bara en kvar. Men det hade varit värre om Felix kom och inte Terror. Felix är ju van att springa i skogen och dessutom var han ju på hemmaplan.
Vi gick vidare hemåt. När vi väl kom till stugan, ja vem kom och mötte oss om inte Felix. Hur glad som helst!!! Vad har ni varit… typ..
Ja, så gick det med den långpromenaden, den tog 2 timmar, men mest väntan då…
Idag skulle Pearl på viltspårkurs med Ture i Skokloster, så Terror fick stanna kvar med oss på landet. Skoj, tror jag han tyckte även fast morsan drog. Full fart har det varit.
Felix har lärt hur man spanar efter ”korrar”. 
På eftermiddagspromenaden stod plötsligt en älg vid vägkanten. Felix stannar på mitt nej, ”duktig pojke”
men Terror skiter i mig, såklart, och drar efter älgen, den lilla kaxpåsen. Men han fattade nog inte vad han skulle göra, efter ett par minuter är han tillbaka… hur nöjd som helst. Tur för mig!!! Hade varit jobbigt att ringa hem till Pearl… eh din hund är borta… igen…..
Sen har dom jagat varandra runt huset. Försökte fånga på bild men jag hann inte.
Först när dom stannade, kunde jag ta en kort.
Dom trivs himla bra ihop!!! På vägen hem satt de i samma bur i bilen och va så nöjda båda två!
Och nöjd är jag. Nyss hemkommen från Sats, har kört ett pass cykel och ett pass core. Najs!!
Nu ska jag fortsätta njuta av söndagskvällen!!! Tack för trevlig helg, Pearl and the dogs!!!!