Ibland undrar man ju vad man håller på med. Väckarklockan ringde 04.45 lördag morgon
. Lagom vi halv 6 snåret hade Anna och jag packat bilen med hundar och varma kläder, ytterligare ett stopp på vägen för att hämta upp Pernilla och den alldeles utsökta dvärg-pinschern Terror (typ släkt med Felix, we like) och sedan var vi på väg mot Frövi!!
Vi var ju där på augusti snurren. Frövi BK är duktiga tävlingsarrangörer så vi behövde inte oroa oss för en segdragen tävling. Och det är väl också därför man ger sig iväg 20 mil i ottan för att köra ett par, tre, fyra lopp.
Denna dag gav inga resultat 
. Det var kallt, vet inte hur mycket det påverkade? Men det var INTE mysigt att stoppa fossingarna i redan kalla fotbollsskor! Under andra loppet var mina fötter som bortblåsta. Blodgenomströmningen var obefintlig, dessutom var ju blodet kallt, så det hade inte spelat någon roll om det nu var någon blodstril som pulserade. Jag kände inte fötterna helt enkelt, sprang på vaderna och uppåt. Märklig känsla! Men Felix kändes relativt stabil och på hugget. Vi invigde hundtäcket. Han ser otroligt skön ut med täcke på, lite detektiv-varning med kragen uppfälld och så lilla rumpan som ändå tittar ut. Ja, det ser för skojigt ut!! 
Första loppet hade han otrolig fart och energi, men inte så mycket samarbete, tyvärr. Och när jag tappade honom, redan efter tredje hindret, så låg jag inte på tillräckligt, gav liksom upp. Inte bra! Behövs mer förberedelse från min sida. Inte bara andniningsuppvärmningen jag håller på med. Mer mental träning helt enkelt, trots tidig morgon och kallt väder, eller jag kanske ska säga, just därför.
Förvisso, vissa dagar är man helt enkelt inte i form. Men FOKUS FOKUS FOKUS, eller hur! Och mer fysisk träning på gymet. Åhza var är du!!!???
Det var mycket bra klass 1 – banor. Enkla, fartfyllda men ändå med några klurigheter. Bra jobbat domar’n!
Och den assnygga bc-tiken Flaxa sopade banan med hela Frövi. Vann hoppklassen på dagens absolut bästa tid! Hon är så grym!!
Vi skippade det sista loppet (öppen agility). Vi behövde komma hem och värma oss, väl hemma vid halv 7 snåret var vi rätt möra! Klart det är skönt att vara ute hela dan, umgås med folk man gillar och göra det man tycker är allra roligast. Det är väl just på morgonkvisten man undrar vad man håller på med. Men det går över rätt fort.
Nästa helg är det dags igen. Bro-Håbo here we come!