Igår fick jag ett mejl där det stod såhär:
”Jag vill här meddela att du är godkänd Agilityinstruktör, A1.
Jag tycker att du har aktivt deltagit i kursen, gjort en bra kursplanering och att du hade bra och enkla kombinationer. Du fick 36p av 40 möjliga på provet och är där med godkänd i kursens alla delar.”
Hur kul är inte det!!! Jag har aldrig haft någon ambition att bli instruktör. Tycker att det är ett både ansvarsfullt men kanske framförallt erfarenhetskrävande uppdrag. Att instruera andra hur det ska göra med sina doggar när man knappt fattar själv hur man ska göra med sin egen. Man måste ju ha nåt att lära ut, eller…
Men såklart, nu har jag hållt på några år med agility. Kämpat med min bångstyriga dogge. Ivrigt påhejad av mina klubbkamrater. Dessutom var jag ju hjälpinstruktör till Helenes grund- och fortsättningskurs 2006/2007. Och i höstas hade jag en grundkurs på egen hand FAST med Anna som stort stöd. Och det har gått förvånansvärt bra men framförallt varit jätteskoj!!! Jag märkte att jag faktiskt kan en del, och eftersom jag inte har jätterfarenhet så är det lätt för mig att förstå hur det är när man är HELT nybörjare. Vilket är bra när man kör grundkurs.
Den 10:e april går min grundkurs igång, och jag har nu utökat från 6 till 8 deltagare. Så det känns toppen att jag nu är godkänd A1 instruktör!!! Way to go ME again!