Undrar bestämt om inte mitt lilla blötdjur Jonna Elvisp lider av åkomman vattensvans!!!???
Det finns inte allt för mycket att läsa om denna åkomma. Men jag hittar ett veterinär uttalande på internet att detta handlar om svansförlamning och att de tär ärftligt. En utlösande orsak är nedkylning vid för mycket badande, därav namnet vattensvans. Förlamningen går över av sig självt efter ett par dagar. Men kan så länge den pågår vålla en hel del olust och ibland även smärta hos hunden. Det blir svårt att sitta och tikar kan ha svårt att kissa.
Ja, jag känner igen alla symptom!!!
Efter allt för mycket badande på midsommarafton såg hon plötsligt ut så här på kvällen!!
Svansen står ut ett par centimeter men hänger sedan helt slappt rakt ned. Och det är ju inte likt henne. Här försöker hon kampa lite med kopplet. Men hon var inte alls i form. Under kvällen blev hon mer och mer besvärad och hade svårt att komma till ro. Till slut gav jag henne en halv alvedon och då blev det lite lugnare.
Hela midsommardagen hade hon låg profil. Hon tyckte insekterna var mer besvärande än vanligt och fräste åt Felix flera gånger.
Som tur var hittade hon en fristad i buren, där hon mest låg och sov.
Men idag när vi vaknade var det annat ljud i skällan. Då var hon sitt vanliga jag och for runt som ett torrt skinn. 
Och så här ska ju svansen se ut, eller hur!!!!
Det blir en tur till Dr Bosse i veckan. Vi ska ju ändå dit (förhoppningsvis) och få hundpasset reggat med rabiesvaccineringen.
Vi har haft en mycket skön midsommar ute på landet. Ätit egenhändigt inlagda sillröror med en liten snaps till. Mums fillibabba!!!
Helgen har dock kantats av oro för Flicka och tankarna har varit hos Anna mest hela tiden. Hoppas att få se min älskade lilla grann-Flicka när jag kommer hem idag!!!! Ska det verkligen vara så här mycket elände med att ha hund???